Manifestaciones culturales

Juego tradicional krün Gita (balsería)

Datos generales

"En las expresiones culturales indígenas encontramos el juego tradicional krün Gita (la balsería) una práctica ancestral de juego que se recrea en la época del verano a principio de los primeros meses del año en la región Ngäbe Bugle, república de Panamá.

Los jugadores de balsa convocan una reunión para escoger una fecha tentativa del juego de la balsería, donde preparan una bebida cultural “chicha de maíz fermentada”.

El consumo de chicha fermentada es fundamental porque alimenta el espíritu del balsero basada en la tradición del pueblo, las conversaciones son siempre temas relacionados a la fiesta, un deporte tradicional único que es parte identitario del pueblo. El deporte se recrea en todos momentos oportuno de la estación del verano.

En la reunión se hace una serie de programación (curte de balsa, invitación, fecha de vela, amarre de nudo de hilo y fecha de juego) cada amarre representa un día, que mide el tiempo o espacio de la fecha para llevar el control del día en que se llevará el juego de la balsería. Los ritos de la intención del juego se celebran aproximadamente con un año de anticipación para que los invitados también tengan tiempo de organizarse. Todo el proceso que se lleva a cabo en la actividad es una propuesta a los invitados por tantos queda sujetos a modificación si fuere necesario para los invitados al momento de presentarse a hacer la invitación.

Los invitadores llevan el hilo que preparan con varios nudos amarrados junto a ellos el día del viaje, nübare (invitación) de los etebali (los hermanos), y se le presenta a los invitados para que adopte posicionamiento frente a la propuesta, de aceptar la propuesta no se hace ningun ajuste o si no se hacen algún ajuste de fecha, pero por lo general siempre aceptan la propuesta inicial.

Krün gite (juego de balsa) o krün köböi (día del juego de balsa) es como se le llaman al deporte cultural del pueblo, lleva su nombre así, debido a que la comunidad se basa en el uso del arbol conocido como krün (balsa), según los datos registrado científicamente, es un árbol que proviene de la familia malvaceae (ochroma pylamidale).

Ver exposición virtual haciendo clic aquí.


Kugwe keta kabre bä mika niken ni Ngäbe Bugle käi biti ye gänti kukwe jadaka niken ya köböi nuain niken kä dekata Krün, ye nuain niken mekerabe nitre Ngäbe gwe. Nuain niken kä kwatire gwatire töte, sö gite keta kuin kä mräte ngware.

Ni krün kitaka niken ja ükökrö ye gänti dö kwin sribie niken ñadre blita mäträ, krün goboi dreta ngware. Götä nete ja kugwe gaingä btita nübakrä ne kä kwati näre ne abukon kwe kä rabadre ja mikagrä juto nire nübai ye ie.

Ne arabe gänti köbö deankata krün tikaraka aune ne näire rabe kö ogwä mäkäteta  mikadre tuadre nire nübaita etebalire yekrä, ne mikata tuadre yetre ne kwe ni aratre gwe ño niedre grä, ne ragandre ngwuä biti yetrea ne ña aune köbö krötadrete kwe gräke, akwa ne ña nagaingä kore, köbö drieta yetre ye ere tä nakainngwä biti yetre.

Krün göböi kore kä dekata kukwe nierara kädekani kore, kri  gä krün ye biti ja tökäta niken meden bätä, ye tä kädekani científico gwe malvaceae (ochroma pylamidale)

Krün gita ne aune krün köböi ye tä ükaninte kore, ngwäte näire, Krün näire aune ja buka näire, Krün ye abukon kädekani suliatre gwe “balsería”, suliatre niken sribi nuaine käsenta jodron nökö, ükökrö nunankrä ja kwrere nüne Ngäbe kwrere ye neme arato krün bätä meden ni aratre gwe kädekani balsería ja gräke, kädeka krün ña namani nikwete yetre bätä.

Krün bätä bäri ni neme kwati, nitre Ngäbe, Muri, Bugle bätä suliatre ye nemen kabre, krún kite ne ni jäke kabre krübäte, kita niken ni kükeni aune ni gwirikwe. Kita niken ni nibukä be kwäri gwäri. Ye kita raba arato ni itire itire ben, akwa ni gwiri aune kükeni aibe raba kite jabe.

Krün kita niken kä kiare kwata kri känti, kä ye gänti köbö gita niken krün köböikä kwe, kä ye gänti dö kwin ükaninte niken kite gite niken juta bätä, mrö etebali gotare. Ye käi gänti arato etebali niken kä ngwin nuäre ja bätä. Kä kia kri ye teruäre gänti jän kri mikani krün nöta tikaninkä ere gwraiti näre ükaninkrö biti. Krün tikaninkä köbö gitaka yekwe ja ñäte blita nikani niken ye ngware.

Krün ükaninkrö kä te ruäre ye ni jire jökRä raba kite, akwa krün jänta kite gwi krün gitaka gwe ye krün dobo biti, krün uli, krün mubai, aune bätä krün ni ja kukwekä käbä, ye abrä kitadre nire gäbä ye arato niedre, arato ni mikani krüte ngedenkä ye ngwiandre nüketa töröi jae gräke.

Krün drie niken ni kwräi grie ye gänti krün dianta kisete ñäkäta niken ni btä, krün braidre nie niken, ni kwräkrie krün rabadre btä ya ño aune ña rabadre btä ya meden gäre. Akwa krün rabadre btä ngware täkäkä gwe kä ngwandre juto jabtä, ne kwrere ñagare ngware kä ngwandre juto ja btä krün braika gwe. Kä ngwadre juto ja btä ne arato kätaidre kwe ja kädekadre kwärä. Krün gitaka niken ja kädeke ye kä ra nierara ni jenenankrä krünte.

Krün gitaka ye niken ja kädeke jodron kwrare käsenta, nukwä kwinta krübäre aune juto tibien biti aune niken ja kä mendebu niere kwärä. Ni kädeka niken ni jenenankrä ye ni mräkä ne arato ni umbre krün kitaka ne arato ni ruäre ni nemen tuin ño ye btä niken ni kädeke. Ni ni kädekaka ye  krün kitaka kri tärä mrusen kri kä biti tibien, meden btä tä ni kädeke ni jenenankrä.

Ni niken ja sribiere (dän, nguñunkwä sankwatare, sobro nurie roka gä, sobro nurie miänkä, sobro möräkä biti, tärä tikani tuäre be, ja jükani ngwäre btä kwetre, ne keta kabre), ja jüka niken ngwäre btä, dän tärä tikani ye jire jökrä kukwäne gwäne jatäri tuäre be. Ne arato kwra gwata niken ngeden käsenta kwetadre jae, arato ye täkäta niken kräkäre, meden kwatae niken nemen abukon deanta niken kitadre ja trö btä.

Kukwe ne nuainta niken jaknu ja täri krün kita niken kä känente, ye ükate niken bätäkä ngwarebe, ne arato monsotre niken krün kite träin nemenkä yetre, ye kräkäi mika nienta niken boine krün gide, krün gwoänrabe bti ne kwe rabadre bäri balente kite grä. Monso krün gitaka ye kräkäi mikata ño nuaindre erere nuainta jökrä ngware, ne mrä mada tä nemen tuin kukwadrekä ngware kukwakata, klabo mikata ngire ñukwäte ketakata ngirie blu ye gänti ye, ye tä ngitie ngümien tike ye, ngümien tä kite jire jökrä kuin ye, meden kädekata ja kukwakata, ye krüen köböi kitata aratato.

 Krün keteiti drie niken ye ruäre jänta kite gwi krün gitaka gwe, krün ye kädeta krün dobo biti, ni krün gitaka tä niken ngedenkä meden gäräta, nini käne tärä ne btä ye kwrere kore.  Kukwe keta kabre niken krün ne bä mike era metre ye kädekata niken kore: krün dobo biti, krün uli, krün tärän btä mada.

 Krün ketare getare kita niken ño ye btä sribita niken, kugwe jeñe ye bätä nuain niken, ükateta niken kugwe nikwe jeñe ye are btä arato. Ne ere ña nuain niken ngware, ye ngwarebe kugwe ña gare, krün kita ña gare nie mika nemen tuadre aune nemen gare meden bätä krün ña kita jaknu mada, ne ruäre.

Importancia para la comunidad

Para la población ngäbe, la balsería es una actividad de mayor aceptación social y cultural, donde concurre muchos de los lugareños a festejar o puede considerarse como la fiesta cultural de mayor relevancia en el deporte tradicional. Es el momento más oportuno para recrear distintos saberes de las manifestaciones ngäbem se comparte alimentos chichas de maíz fermentadas y se miden fuerzas como para liberar poder entre dos. sin embargo, el espíritu del deporte es para mantener la hermandad (etebali).

Ubicación

Ver mapa
Ampliar mapa
Corregimiento Distrito Provincia
Roka Müna Comarca Ngäbe Buglé
Sectores culturales
Patrimonio cultural
Ámbitos
Usos sociales, rituales y actos festivos
Artes del espectáculo
Clasificación
Estado · Manifestación vigente
Tipo · Rural
Frecuencia y fechas
Frecuencia · Continua
Enero, Febrero, Marzo y Abril · Se consideran los meses de verano para llevar a cabo el evento tradicional.

Ultima actualización: 22 de noviembre de 2024

Responsable: Ministerio de Cultura - Dirección Nacional de Patrimonio Cultural

Aviso importante: Al pie de cada ficha se identifica quién es la persona o entidad responsable de la información que ahí aparece. Sicultura solo acredita la información consignada en la fichas de las que es responsable el Ministerio de Cultura. Quienes realizan registros en el directorio de Sicultura se hacen responsables de:

  • La veracidad, calidad y actualización del contenido de las fichas que publiquen
  • Cumplir con los requisitos legales, de formación o idoneidad requeridos para determinadas ocupaciones, profesiones y actividades que declaren ejercer
  • Contar autorización para crear fichas en nombre de agrupaciones, organizaciones, empresas o emprendimientos.